Artikel från Piratförlagets katalog 2012.
DEN 9 DECEMBER 1939 hittades tioåriga Gerd Johansson mördad och våldtagen invid Lötsjön i Sundbyberg. En dryg vecka tidigare hade hon försvunnit på väg hem och de oroliga föräldrarna kontaktade polisen.
Potatishandlaren och tidigare idrottsstjärnan Olle Möller misstänktes för brottet och dömdes även till tio års straffarbete efter en utdragen rättegång. Olle kom 1955 att anklagas för ytterligare ett barnamord, samt att dömas för mordet på tvåbarnsmamman Rut Lind 1959.
Författarduon Per E Samuelson och Lena Ebervall har länge burit på tanken att gräva djupare i Olle Möllers tragiska liv.
– Det är en oerhört spännande historia. Redan när jag läste juridik tog äldre professorer upp Olle Möller-fallet som något att titta närmare på, om man var intresserad av rättssäkerhet och justitiemord, säger Lena.
– Jag minns somrarna 1959–1960 när de skrämde oss barn, inte med näcken utan med Olle Möller, tillägger Per.
Olle Möller bedyrade sin oskuld fram till sin död, medan den breda allmänheten var övertygad om det motsatta.
– Mordet på Gerd var det första stora mediemordet, i radio och i kvällstidningar. Aldrig förr hade ett brott tagit sig in i folks vardagsrum på detta sätt. Varenda människa visste vem Olle Möller var och varenda en trodde att han var skyldig, säger Per.
Mördaren i folkhemmet är parets andra roman som baseras på verkliga fall, ett grepp som känns självklart för dem båda.
– När jag läser en bra deckare, tycker jag att det är mer spännande om den bygger på en verklig händelse än om den är påhittad. Gemensamt för de historier vi väljer är en liten twist. Kanske finns det
tvivelsmål om det verkligen var rätt person som blev dömd, där rättsstaten kan ha hoppat över ett steg och gjort något som inte är objektivt. Budskapet går att få ut genom debatter och doktorsavhandlingar, men då vänder man sig ofta till dem som redan är intresserade. Vi vill underhålla och nå den stora allmänheten. Få dem att plocka upp boken, läsa, tycka att det är en bra historia och samtidigt få veta hur det verkligen gick till. Men naturligtvis visar vi stor respekt för att det här är en allvarlig berättelse med tre riktiga mord, säger Per.
Han och Lena har lagt ett intensivt och tidskrävande researcharbete bakom sig. I mer än tre år har författarduon försökt närma sig svaret på vad som verkligen hände. Mängder av dokument har de gått igenom och de fick även chans att stiga ner i polishusets källare.
– En kall vinterdag sa Per att ”nu får du stålsätta dig för vi ska åka och titta på lilla Gerds kläder”. Vi fick ta på oss vita handskar och kliva in i arkivet som hade en väldigt underlig lukt. Där fanns stora kartonger innehållande bruna paket med märkningen: ”Barnkappa, Gerd Johansson. Vantar. Halsduk.” Vi plockade upp plaggen, en liten kappa, en halsduk och nystickade blå vantar. Det var så hjärtskärande att känna doften av hennes kläder och det blev så verkligt att vi inte kunde andas.
På Gerds ytterkläder hittades efter mordet 306 hundhår som kom att bli ett av de tyngst vägande bevisen mot Olle Möller.
– Han hade hund, och i hans bil och hans hem hittades hundhår. Domstolen tyckte att likheten var så stor att det bidrog till domen, men att håren verkligen matchade bevisades aldrig, säger Per.
De hundhår som hade samlats från lilla Gerds kläder 1939 visade sig nu vara spårlöst försvunna. Men Per och Lena fick tillstånd att ta hand om dem som fortfarande fanns kvar på kappan och skickade dem på analys till Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping. Där jämfördes de med håren som hittats hos Olle Möller. Analyserna är klara men Per och Lena är djupt hemlighetsfulla om resultatet. På ett eller annat sätt kommer svaren att presenteras, men de är ännu inte helt på det klara med hur.
– Vi har också hittat spår efter vilka som skulle kunna vara de verkliga mördarna i de tre fallen. Detta tack vare att det var sådana enorma utredningar med rum efter rum fyllda med dokument, säger Lena.
Författarna betonar att de inte har för avsikt att ge Olle Möller upprättelse, utan att de med hjälp av ett verkligt fall vill berätta en historia där läsaren själv avgör vad som verkligen hände.
– Vi skriver inget försvarstal till Olle Möller, utan vill visa hur det svenska rättsväsendet fungerar i verkligheten. Vi försöker ge ett referat och inte komma med pekpinnar. Allt vi skriver är baserat på fakta.
Tre historier med tre mord. Där allt förgrenas från Gerd, den första mördade flickan.
– Skälet till att fallet Gerd är extra viktigt är att Olle Möller ansågs skyldig i de övriga fallen, enbart med stöd i det mord han först dömts för. Faller den käglan så rasar hela resonemanget. Innan lilla Gerd blev mördad av en pedofil var Olle Möller en hyllad idrottare, men samtidigt en enkel människa. Polisen gick ut hårt med att han var mördaren. När de insåg att det kanske inte stämde hade det redan stått i medierna att han var skyldig och det låg mycket prestige i att hålla fast vid den teorin.
Efter den långa enträgna researchen tog den kreativa processen vid. Per och Lena skriver både var för sig och tillsammans.
– Texten vandrar från Per till mig och tillbaka från mig till Per. Till slut går det inte att veta vem som skrev vad. Men om det är dåligt skyller vi på varandra, skrattar Lena.
Eftersom båda jobbar heltid som advokater får de sno åt sig all möjlig skrivtid.
– Vi har skrivit på helger och nätter, på hotellrum, tåg, flyg, i bilar, i sängen och på kontoret. Jag tror nog att vi har skrivit i båtar också, konstaterar Lena.
Per och Lena har ett nytt projekt på gång, men vill inte avslöja vad det är. Säkert är dock att vi kan räkna med många fler romaner.
– Vi ska försöka skruva upp takten framöver. Att skriva böcker är ett yrke som vi lär oss efter hand. Förhoppningsvis finns omvägar vi tagit som kan undvikas längre fram. Men det här är det roligaste vi vet, vi kommer att fortsätta skriva tills vi inte orkar längre, säger Per, och Lena nickar instämmande. Deras författarskap har mycket kvar att ge.