Läs & Lyssna

Pressen: Om mördaren i folkhemmet

Artikel från Nerikes Allehanda.

Fallet Thomas Quick må vara den största rättsskandalen i modern tid i Sverige. Men som god tvåa kommer den som drabbade Olle Möller. Sannolikt finns det fortfarande gott om folk, inte minst i Närke, som tror att Möller var en mördare. Det var han inte.
Ett bra sätt att skingra alla tvivel är att läsa ”Mördaren i folkhemmet” av advokatparet Lena Ebervall och Per E Samuelsson. De har noggrant kartlagt alla händelser kring de tre mord som Olle Möller anklagades för. I två av fallen fälldes han och i det tredje var polisen övertygad om att han var skyldig.
År 1939 mördades tioåriga Gerd. För det fälldes Möller på grund av ihopsnickrade bevis och förvirrade vittnen. 1955 inträffade nästa barnamord. Denna gång var femåriga Kerstin offer. Den just frigivne Möller blev misstänkt, men polisens försök att binda honom vid mordet misslyckades. I allmänhetens ögon var han ändå en dubbelmördare.
Så återvänder Olle Möller till sitt Närke och 1959 åtalas han för mordet på Rut Lind. Trots total avsaknad av bevis och motstridiga vittnesuppgifter fälls han.

Många äldre örebroare minns nog turerna kring Rut Lind-mordet och den beryktade fiskbilen som Olle Möller påstods ha färdats i.
Åklagare och polis var så övertygade om Möllers skuld att de grovt åsidosatte sina yrkesroller. Så gjorde också en ylande presskår som glömt sin granskande uppgift. Domaren i Gerdmålet agerade för övrigt som extra åklagare.
Olle Möller, före detta elitlöparen, var en kvinnokarl, en naiv och snäll person, som ibland kunde bli aggressiv. Allt detta låg honom i fatet. När han efter fängelsetiden och åren i Stockholm trodde att han skulle finna frid i Västernärke hade han oturen att hamna i samma väntrum som Rut Lind strax innan hon försvann och senare hittades mördad. Det räckte för att han skulle misstänkas för mordet.
Det finns inte många paralleller mellan Quick och Möller. En är dock att skandalöst polisarbete har gjort att de riktiga mördarna gått fria. I Möllers fall vet man, enligt Ebervall-Samuelsson, vilka mördarna var. Gerd och Kerstin mördades av samme man. Såväl han som Rut Linds mördare är i dag döda.

En annan parallell är den bristfälliga advokatinsatsen. Möller hade visserligen stjärnadvokaten Einar van de Velde, men denne missade att lyssna på vittnen som skulle ha kunnat fria hans klient. Att van de Velde dessutom hela tiden fördes bakom ljuset av åklagare och polis ursäktar en del av hans fadäser.
”Mördaren i folkhemmet” är en skrämmande och sorglig skildring av rättsröta – välskriven, initierad och fylld med patos. Olle Möllers avled i mars 1983 och hävdade ända till sin död sin oskuld. Han hade rätt.